Historien om e-böcker handlar inte bara om de filformat som används, utan även om den hårdvara som man använder för att läsa filerna. Många filformat är associerade med en eller flera typer av hårdvara, men tack vare appar blir det även möjligt att läsa samma fil på flera olika maskiner. Detta är extra smidigt för den som läser en skönlitterär bok hemma, men även vill kunna läsa boken på tunnelbanan, utan att behöva ha med sig sin Kindle eller Nook. Boken kan då finnas tillgänglig även i telefonen.
1995 började Amazon, som skulle komma att bli en viktig aktör inom e-bokmarknaden, att sälja fysiska böcker online. Året därpå nådde Project Gutenberg upp till 1000 digitaliserade titlar, en promille av projektets mål på en miljon titlar. Ytterligare ett år senare, 1997, startade företaget E Ink, som utvecklade en teknik för s.k. elektroniskt papper, en teknik för skärmar som drar mindre elektricitet och inte tröttar ut ögonen på samma sätt som konventionella skärmar.
1998 fick författaren Kim Blagg ett ISBN-nummer tilldelat en av sina e-böcker. Hon sålde därefter flera av sina alster på CD-rom via bl.a. Amazon och den amerikanska bokhandeljätten Barnes and Noble. Samma år introducerades de första e-bokläsarna Rocket ebook och SoftBook. Microsoft lanserade mjukvara för att läsa e-böcker, Microsoft Reader, år 2000. Två år senare började två av de största amerikanska förlagen, Random House och Harper Collins, att erbjuda digitala varianter av ett flertal av sina böcker.
Elektroniskt papper gör entré
Nästa epokgörande händelse var 2004, då Sony som första företag lanserade en e-bokläsare baserad på E inks teknik. Det dominerande inom segmentet elektroniska läsare var länge maskiner med skärmar som försökte efterlikna papper. Detta ändrades dock av Apple. Deras Ipad, som lanserades 2009, var helt enkelt roligare och mer mångsidig än Amazons Kindle och liknande apparater. Den kunde också användas till att läsa e-böcker, och idag finns det ett flertal surfplattor som även innehåller denna teknik.