E-böckernas segertåg

Idén om att spara in på pappersmassa, och inte minst på studenters och forskares ryggar, genom att komprimera flera böcker i en apparat som varken är större eller tyngre än en vanlig bok. Under 1900-talet gjordes många olika försök att skapa en sådan apparat.

Ett av de första fungerande exemplen var den spanska lärarinnan Ángela Ruiz Robles’ Enciclopedia Mecánica, den mekaniska encyklopedin. Den bestod av rullar med bokstäver som kunde roteras enlig förprogrammerade inställningar för att på detta sätt visa innehållet i olika böcker. Ur ett informationsvetenskapligt perspektiv var det en mycket intressant uppfinning, men den fungerade inte riktigt i praktiken.

Digitala böcker

De rent digitala texterna kom igång med projekt som NLS och FRESS, som utvecklades i USA i slutet av 60-talet. I dessa projekt användes textfiler som kunde presenteras och redigeras på ungefär samma sätt som dagens webbsidor. En viktig del var hyperlänkar, alltså länkar mellan texter, vilket ju är en viktig beståndsdel i dagens internet. Texterna var oftast lagrade på en server, och tillgängliga på alla datorer som var anslutna till systemet. Ett tidigt användningsområde var inom den amerikanska flottan, där manualer för reparation av teknisk utrustning gjordes tillgängliga på detta sätt.

1971 var ett viktigt år för de elektroniska böckerna, eftersom det var startåret för projekt Gutenberg. Döpt efter boktryckarkonstens fader är syftet med projektet att samla in och digitalisera texter av olika slag. Detta projekt har fått konkurrens av bl.a. Google Books.

Hårdvaran

För att kunna ta del av elektroniska dokument lika lätt som av tryckta texter krävs inte bara ett praktiskt filformat. Det behövs även en enhet att läsa dokumenten på. De filer som användes i NLS, FRESS och andra projekt kunde enbart läsas på den tidens persondatorer. En av de första e-bokläsarna var Sonys Data Discman, som lanserades 1992. Textfilerna till denna lästes från CD-skivor.

Idag finns det ett flertal olika sätt att ta del av skrivna texter i digital form. Via en stationär eller bärbar dator är ett sätt, men numera går det även att läsa böcker i sin smartphone, sin surfplatta eller via specialgjorda e-bokläsare som Amazons Kindle.